Med hänsyn till att människor i Sverige lever allt längre har styrelsen för PRI ideell förening beslutat att justera antagandet om livslängd. I vår webbtjänst finns redan nu en prognos baserad på de nya antagandena avseende ITP 2 i egen regi. Skulden per den sista juni 2011 med de nya antagandena har publicerats på webbtjänsten.
För den svenska skulden innebär ändringen en genomsnittlig ökning om 7 %.
Pensionsskulden värderad enligt IAS 19 beräknas generellt öka med 8 %. Vissa leverantörer av IAS 19-värderingar använder inte våra livslängdsantaganden. Om ni inte anlitar PRI Pensionsgaranti för era IAS 19-tjänster - kontakta er leverantör för mer information.
Vi har sammanställt ett antal frågor och svar nedan som vi hoppas ger dig svar på dina frågor. Hör gärna av dig om du har ytterligare frågor. Du kan även läsa frågorna och svaren i bifogad pdf. Du kan även läsa informationen på engelska.
Allmänna frågor
Från vilken tidpunkt gäller ändringen av livslängdsantaganden?
Vilka pensioner är det som påverkas?
Hur mycket kommer skulden att öka?
Kan jag få en prognos över höjningen?
Påverkas vår kreditförsäkring?
Hur ska vi bokföra skuldökningen?
Vilka fakta bygger denna justering av livslängden på?
Varför genomförs ändringen med så kort varsel?
Vad blir konsekvensen om livslängdsantagandet inte skulle ändras?
Hur påverkar förändringen vår stiftelse?
Kommer vi att vara överreserverade i och med denna höjning?
Hur mycket längre förväntas en man och en kvinna leva?
Kommer livslängdsantagandet att fortsätta öka framöver?
Påverkas löneskatt och avkastningsskatt av förändringen?
IAS 19
Påverkas IAS 19-värderingen av ändringen av livslängdsantagandet?
Hur kommer ändringen att synas i IAS 19-rapporterna från PRI Pensionsgaranti?
Kommer ändringen att påverka årets resultat?
Hur ska vi hantera ändringen i halvårsbokslutet?
Påverkas löneskatt och avkastningskatt av förändringen?
Allmänt om svensk livslängd
Läs här om dödlighetsutvecklingen i Sverige.
Svar
Svar allmänna frågor
Från vilken tidpunkt gäller ändringen av livslängdsantaganden?
Den gäller från och med den 30 juni 2011.
Tillbaka till frågorna
Vilka pensioner är det som påverkas?
Det är ITP 2 i egen regi som påverkas, det vi tidigare kallade FPG/PRI-modellen, och som kreditförsäkras och administreras av PRI Pensionsgaranti.
Tillbaka till frågorna
Hur mycket kommer skulden att öka?
Pensionsskulden kommer att öka med i genomsnitt 7 %.
Tillbaka till frågorna
Kan jag få en prognos över höjningen?
Ja, prognosen för ITP 2 i egen regi finns redan nu på vår webbtjänst.
Tillbaka till frågorna
Påverkas vår kreditförsäkring?
Nej, ert kreditförsäkringsavtal fortsätter att gälla. Vid avtalstidens slut görs en sedvanlig kreditprövning med hänsyn tagen till de omständigheter som då råder.
Tillbaka till frågorna
Hur ska vi bokföra skuldökningen?
Skuldökning till följd av ändrade antaganden ska bokföras som en vanlig skuldökning, det vill säga som en pensionskostnad.
Tillbaka till frågorna
Vilka fakta bygger denna justering av livslängden på?
PRI ideell förenings analyser av beståndet visar på nödvändigheten av att justera våra livslängdsantaganden. Ändringen baseras även på den 50-årsprognos över dödligheten som SCB gjorde hösten 2010, vilken pekar på en fortsatt ökad livslängd bland de äldre. SCB tror att ökningstakten kommer att plana ut.
Tillbaka till frågorna
Varför genomförs ändringen med så kort varsel?
Uppdraget från styrelsen i PRI ideell förening är att vi så skyndsamt som möjligt ska kommunicera och genomföra ändringen efter det att styrelsen i PRI ideell förening fattade detta beslut.
Tillbaka till frågorna
Vad blir konsekvensen om livslängdsantagandet inte skulle ändras?
Det leder till otillräckliga reserveringar i framtiden.
Tillbaka till frågorna
Hur påverkar förändringen vår stiftelse?
Om policyn är att stiftelsen ska vara fullt konsoliderad kan kompletterande avsättningar behöva göras.
Tillbaka till frågorna
Kommer vi att vara överreserverade i och med denna höjning?
Nej, vår målsättning är att den skuld som är reserverad ska vara så nära verkligheten, det vill säga de förväntade utbetalningarna, som möjligt.
Tillbaka till frågorna
Hur mycket längre förväntas en man och en kvinna leva?
En 65-årig kvinna förväntas leva ett och ett halvt år längre (i snitt 24,8 år efter 65-årsdagen) och en 65-årig man förväntas leva drygt två år längre (23,0 år).
Tillbaka till frågorna
Kommer livslängdsantagandet att fortsätta öka framöver?
SCBs prognos är att livslängden kommer fortsätta att öka något, men att ökningstakten avtar efter ungefär 20 år.
Tillbaka till frågorna
Påverkas löneskatt och avkastningsskatt av förändringen?
I den svenska redovisningen påverkas särskild löneskatt redan i juni 2011, då posten Avsatt till pension ökar. Avkastningsskatten påverkas först 2012, eftersom den beräknas på ingående skuld.
Tillbaka till frågorna
Svar IAS 19-frågor
Påverkas IAS 19-värderingen av ändringen av livslängdsantagandet?
Ja, den påverkar även beräkningen av pensionsskuld enligt IAS 19. Förändringen ger i genomsnitt en ökning på 8 %.
Tillbaka till frågorna
Hur kommer ändringen att synas i IAS 19-rapporterna från PRI Pensionsgaranti?
Resultatet av ändringen hamnar under aktuariella vinster och förluster och blir en förlust på grund av ändrade antaganden.
Tillbaka till frågorna
Kommer ändringen att påverka årets resultat?
De ändrade livslängdsantagandena klassificeras som en aktuariell förlust.
Om ni tillämpar korridormetoden
Ni har valt att hantera aktuariell vinst/förlust över den så kallade korridoren, vilket gör att ni får skjuta effekten av det ändrade livslängdsantagandet framför er. Förändringen kommer inte att påverka årets resultat.
Om ni redovisar aktuariell vinst/förlust över Övrigt totalresultat (OCI)
Ni har valt att hantera aktuariell vinst/förlust över Övrigt totalresultat (OCI), vilket innebär att effekten av det ändrade livslängdsantagandet kommer att påverka eget kapital. Förändringen kommer inte att påverka årets resultat.
Tillbaka till frågorna
Hur ska vi hantera ändringen i halvårsbokslutet?
Ni kan ta upp det som en not i halvårsbokslutet. Nedan presenteras två förslag.
Om ni tillämpar korridormetoden
IAS 19 – Information om ändrade livslängdsantaganden
PRI ideell förening har beslutat att uppdatera livslängdsantaganden avseende beräkning av pensionsskuld enligt ITP 2 per den 30 juni 2011. PRI Pensionsgaranti har gjort bedömningen att ITP 2-skulden som är värderad enligt IAS 19, generellt kommer att öka med cirka 8 %.
De ändrade livslängdsantagandena klassificeras som en aktuariell förlust.
Vi hanterar aktuariell vinst/förlust över den så kallade korridoren vilket gör att vi får skjuta effekten av det ändrade livslängdsantagandet framför oss. Förändringen kommer inte att påverka årets resultat.
Mer information finns på PRI Pensionsgarantis webbplats, pripensionsgaranti.se.
Om ni redovisar aktuariell vinst/förlust över Övrigt totalresultat (OCI)
IAS 19 – Information om ändrade livslängdsantaganden
PRI ideell förening har beslutat att uppdatera livslängdsantaganden avseende beräkning av pensionsskuld enligt ITP 2 per den 30 juni 2011. PRI Pensionsgaranti har gjort bedömningen att ITP 2-skulden som är värderad enligt IAS 19, generellt kommer att öka med cirka 8%.
De ändrade livslängdsantagandena klassificeras som en aktuariell förlust.
Vi hanterar aktuariell vinst/förlust över Övrigt totalresultat (OCI) vilket innebär att effekten av det ändrade livslängdsantagandet kommer att påverka eget kapital. Förändringen kommer inte att påverka årets resultat.
Mer information finns på PRI Pensionsgarantis webbplats, pripensionsgaranti.se.
Tillbaka till frågorna
Påverkas löneskatt och avkastningsskatt av förändringen?
Löneskatten påverkas av ändringen eftersom skatteunderlaget ökar i och med ökningen av pensionsskulden. När det gäller IAS 19 tar man i dagsläget inte hänsyn till avkastningsskatten.
Tillbaka till frågorna
Dödlighetsutvecklingen i Sverige
Källa SCB: Kohortdödligheten i Sverige – dödlighetsutvecklingen sedan 1861
1686 blev det obligatoriskt att föra kyrkliga längder över dop, vigslar, begravningar, samt en längd över de boende i församlingen, den så kallade husförhörslängden. Vi har således en lång tradition i Sverige att föra statistik över vår befolkning.
Under 1700-talet och början av 1800-talet kunde livslängden variera kraftigt från ett år till ett annat, epidemier kunde under ett enskilt år skörda många offer. De första tecknen på minskad dödlighet finner vi bland spädbarnen.
Vid mitten av 1700-talet dog så många som vart femte barn före ett års ålder (idag är det 2-3 barn på 1000 som avlider). Runt 1760 ser vi att spädbarnsdödligheten minskar, och omkring tio år senare ser vi en minskning bland barn och ungdomar.
I de högre åldrarna var dock livslängden oförändrad, så den minskade dödligheten återfinns endast bland nyfödda, barn och ungdomar. För män födda 1861 var medellivslängden 46 år, och för kvinnor 49 år. Flyttar vi oss fram i tiden, så ser vi att de som föddes 1910 hade ökat sin medellivslängd till 62 år för män, och 68 år för kvinnor.
Dödsrisken har inte bara minskat för de yngre, utan på senare år även bland äldre. Vi lever alltså fler år som pensionärer jämfört med tidigare. För de som föddes år 1910 var den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 19 år för kvinnor och 15 år för män. För den befolkning som är födda efter 1910 kan den återstående medellivslängden ännu inte beräknas, men med all sannolikhet kommer den stigande trenden att fortsätta.
Under perioden 1960 till 1980 ökade dödstalen för medelålders män, och för kvinnor mattades dödlighetsnedgången av. Men från 1980 minskar åter dödligheten för såväl män som kvinnor, men den snabbaste nedgången noteras för män. Förändringar i livsstil tros vara en bidragande orsak, beroende på en allmänt ökad förståelse av livsstilens betydelse för hälsan.
Den minskade dödsrisken har fått till följd att antalet kvarlevande har ökat kraftigt, för födda 1861 fanns 17 procent av männen kvar i livet vid 80 års ålder, och 20 procent av kvinnorna. För födda 1920 var motsvarande andel 37 respektive 56 procent.
Utfästelse om framtida pension bygger på ett antal antaganden om återstående livslängd och dödlighet. Om den återstående livslängden ökar, och vi förväntas leva längre efter pensioneringstidpunkten, då ökar kostnaden för ålderspensionen. Detta gäller förmånsbestämd ålderspension, vid premiebestämd pension så minskar istället den utbetalda pensionen, då pensionskapitalet ska fördelas på ett ytterligare antal utbetalningar.
Samma förhållande gäller om man har förmånsbestämda pensioner i egen regi; om vi förväntar oss ett längre liv som pensionärer, måste reserveringen av medel justeras upp för att motsvara det ökade kapitalbehov som uppstår.
Tillbaka till frågorna